Scen: kall busshållplats. En frusen gosse stampar tålmodigt i väntan på en buss som borde komma när som helst nu. Plötsligt stormar två unga damer fram över trottoaren och börjar studera tidtabellen.

Kvinna i blått: Nej! Fan också, den har redan gått.
Kvinna i gult: När går nästa då?
Kvinna i blått: Om en timma ungefär…
Kvinnorna börjar traska iväg igen
Gentlemannamässig yngling: Vänta! Är det bussen till Motala ni ska med?
Kvinna i blått: Ja?
Gentlemannamässig yngling: Den har inte kommit än, jag har stått här sedan den gick från stationen.
Kvinna i gult: Har du stått här sedan den gick?
Gentlemannamässig yngling: Ja, den är nog bara lite sen…
Kvinna i gult: Har du väntat på bussen i över en halvtimma?
Gentlemannamässig yngling: Näe, klockan är bara tjugo i.
Kvinna i gult: Ja, och bussen gick fem över fyra?
Gentlemannamässig yngling: Nej, nej. Sjuttonåtrettifem gick den från stationen. Titta här.
Yngligen pekar upplysande på tidtabellen och kikar efter bussen.
Gentlemannamässig yngling: Den borde komma när som helst nu…
Kvinna i blått: Klockan är tjugo i fem nu.
Gentlemannamässig yngling: Ja och den gick fem över halv fem?
Kvinna i gult: Sjutton och trettiofem är fem över halv sex. Om en timma.
Gentlemannamässig yngling: Javisst ja. Så är det ju. Ja, tack för hjälpen då.

Man kan naturligtvis tycka att jag 29 år gammal borde ha lärt mig klockan. Om inte annat kanske mina tre år på urmakarskola skulle ha hjälpt.
Nu råkar jag veta att nästan inga av lärarna på den skolan hade behörighet.
Se bara vad som händer när man släpper loss obehöriga lärare på idioter som mig. Vi fortsätter att vara idioter. Sätt åt de djävlarna herr utbildningsminister Björklund. Så här kan vi inte ha det.